I början på 1990-talet beslöt sig Staffanstorps kommun för att ta itu med de enskilda avloppen för att de inte höll rätt standard.
I kommunen fanns då 700 fastigheter med enskilt avlopp. I ett första skede använde man sig av konventionellt självfallssystem och kunde ansluta sju byar till det kommunala avloppsnätet. Men kostnaderna blev för höga för en större utbyggnad och man började utreda alternativa lösningar.
Utredningen visade att tryckavloppsteknik var ett ekonomiskt försvarbart alternativ. Kommunen beslöt sig för att bygga ut avloppsnätet till ytterligare ett 100-tal fastigheter och att använda sig av Skandinavisk Kommunaltekniks LPS-system för utbyggnaden.
Projektet utvidgades sedan i flera etapper, allt eftersom finansieringen tillåtit det (bl.a. med stöd av den så kallade ”kretsloppsmiljarden”) och i dag återstår bara 200 fastigheter med enskilt avlopp i hela kommunen.
Hög anslutningsgrad bland fastighetsägarna
Många kommuner har mött motstånd när de försökt bygga ut det kommunala avloppet till bebyggelse utanför tätorterna. I Staffanstorp har man tacklat det genom ett aktivt stöd till fastighetsägarna i form av utökad information, praktisk hjälp till fastighetsägarna och en översyn av kommunens policy och rutiner. Detta har visat sig vara en lyckad metod: Drygt 90 % av fastigheterna är anslutna till kommunens nät inom en månad efter att entreprenadarbetena slutförts.
Klara miljövinster
Miljövinsterna har inte låtit vänta på sig. Tack vare en ombyggnad av det kommunala reningsverket och utbyggnaden av det kommunala avloppsnätet har man nått sitt mål att minska kväve- och fosforutsläppen i kommunen med 50 % med råge. Till detta kan läggas vinsterna för de enskilda fastighetsägarna som inte längre löper risk att få sina egna dricksvattenbrunnar förorenade på grund av undermåliga enskilda avlopp.
Staffanstorp valde LPS-systemet
När Staffanstorps kommun bestämt sig för att gå vidare med ett tryckavloppssystem genomförde man en upphandling som visade att LPS-systemet var det enda som hade tillräckligt stor kapacitet för den här typen av utbyggnad. Dessutom visste man att LPS-pumpen hade funnits på den svenska marknaden sedan mitten av 1970-talet och att den hade goda resultat vad gäller driftssäkerhet och underhåll.
LPS-systemet har många fördelar jämfört med konventionell teknik. Det är billigare att anlägga i till exempel glesbebyggda områden, flack, kuperad eller bergig terräng och vid högt grundvatten. De klena dimensionerna och den valfria läggningstekniken medför små miljöingrepp och låga återställningskostnader. LPS-systemet är också flexibelt och kan lätt byggas ut när behov uppstår.
Idag är ca 400 fastigheter anslutna till det kommunala nätet via LPS-tryckavloppsystem.